
Bild på den ovanliga klädhängare som ser ut en träd, helt i vitt. Min röda fina jacka och Masi tjänsteuniform hänger i den. Den har en hängande skylt "klädhängare" för folk tror att den bara är prymadsträd!
Hoppsan det är torsdag idag! Veckan har bara sprungit i väg. Det kan jag lova er.
Måndagen inledde veckans första arbetsdag som blev lång. Jag orkade inte mycket efter jobbet som vanligt. Jag gick till sängs väldigt tidigt t.
Tisdagen började tidigt. Vips var vi ute på ängen sen i väg till Stockholm på styrelsemöte plus ett intervju till nästa nyhetsbrev från Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor om FSDB engagemang i Almedalen i somras.
På Centralen pågår ombyggnad så man fick vara beredd på det mesta. Masi var glad att få jobba ordentligt. Han markerade den första stolpen direkt efter ingången. Konstigt tyckte jag. Men då förstod jag det var extra stolpe. Han markerade några till. Men sen gick det bra på hemvägen, då markerade han de två viktiga stolpar som vanligt. På tåget hem låg han låg "död" på tågets golv =)
Nästa dag hette onsdag och helt sömnig och trött gick jag till jobbet. På förmiddagen fick jag inte mycket gjort för jag satt i telefonkö och fick leta länge på Dalatrafiks hemsida. När lunchen närmade sig hade jag beställt färdtjänst istället för allmänna kollektivtrafik.
Efter jobbet skulle jag kolla Emmas hopplektion kl fyra, vid stallet fick jag veta att det var klockan fem. Då tog jag och Masi promenad i "hästskogen" Men tyvärr tog jag fel väg hem så det blev en riktigt lååång omväg! Efter en stund insåg jag att jag tagit fel stig, men denna stigen kände jag igen ändå så jag tog den ändå för att vara på säkra sidan. Gick hela skogsvägen fram till asfalterade vägen nära ridskolan sen vägen ner hem till stallet fem över fem o tittade på Emmas lektion med Uffe, som var jättebra lärare.
Nästa dag var det bara att kliva upp tidigt igen. Den här gången till Falun. Jag pratade om mitt liv med dövblindheten för personal som arbetar med en brukare som har dövblindhet. Det blev en trevlig förmiddag som gick väldigt fort.
Färdtjänsten fungerade bra. Men Masi gillade inte golvet i bussen. Han tju rade och la nosen på min hand en bra stund sen la han på golvet. På hemvägen hade han svårt att ligga bra för han åkte lite fram bakkåt, höger och vänster. Bestämt lade han sitt huvud på min högra och stragetgiskt la sin kropp på min högra sko. Detta var att mina skor skulle fungera som bromskloss... Det märktes på chaufförerna att dom gillade hunden. Tig i akt att klappa kila honom...
Det roliga var också på morgonen. Jag satt med en kollega och drack kaffe inför föredraget, då kom en annan kollega som stannade precis bakom Masi som började lägga sig. Då la han sitt huvud på hennes skor. Hon sa att hon kunde stå hela dagen!
I morgon är det fredag och då får jag fixa det mesta på jobbet innan jag har semester nästa vecka. Jag är lite orolig för två av familjen är förkylda och jag vill inte bli sjuk. Jag och Masi ska i väg till Mullsjö på måndag.....


















































